Stålmannen var ute och flög. Han var lite nere, hans älskarinna spindelkvinnan hade gjort slut. Kärlekskrank som han var bestämde han sig för att flyga till skyskrapan där hon bodde, för att med sin röntgenblick få en glimt av henne. Väl där upptäcker han att hon ligger spritt språngande naken med särade ben. Hon åmar sig och kvider av vällust. Det här blir för mycket för stålmannen. Han blir störtkåt och vill inget hellre än att sätta på henne. Men det går ju inte, hon var väldigt tydlig med att hon inte ville se honom igen när hon gjorde slut.

Han ser till sin glädje att fönstret är öppet och kommer på hur han ska göra.
Jag åker in med superultrafart, som bara jag kan, och sätter på henne allt vad jag orkar och sen ut igen med samma hastighet. Då hinner hon aldrig märka nåt.
Sagt och gjort. Stålmannen åker in genom det öppna fönstret, tokjuckar henne, sprutar och flyger ut igen. Det hela är över på tre hundradelar av en sekund.

Då säger spindelkvinnan:
- Vad var det som hände?
- Jag vet inte! Svarar den osynlige mannen. - Det bara small till i arslet.